fredag 24 mars 2017

Klimat, klimatzoner och klimatförändringar. Del 2 av 2

I del två är det dags att gå in på klimatförändringarna. Börja med att höra med eleverna om vad de redan vet. Tänk på att ge eleverna tid att tänka innan de ska svara. Mina elevers förkunskaper om detta brukar vara rätt så låga.

Ge ut anteckningsstödet till klimatförändringarna där papperet är uppdelat i fyra fält; orsaker, konsekvenser, lösningar på individnivå och lösningar på samhällsnivå. Det går såklart att låta eleverna dela upp ett uppslag i deras anteckningsblock till detta också. Gå sedan igenom orsaken till klimatförändringarna. Genomgången finns i presentationen ”klimat, klimatzoner och klimatförändringar” som tillsammans med anteckningsstödet finns längst ner på sidan. Se till att eleverna antecknar. Repetera sedan vad eleverna tidigare sagt om hur klimatzonerna skulle påverkas om det skulle bli tre grader varmare. Gå sedan igenom konsekvenserna av klimatförändringarna. Se till att eleverna antecknar. Sedan ser vi  filmen ”Om klimat” från serien ”Banderoll”. Den streamar jag från NE.se. Antar att man behöver ha inloggning för att komma in där.



Jag låter också eleverna läsa om energikällor. Går inte särskilt djupt men vill att de ska känna till fördelar och nackdelar med olika energikällor. De får jobba i grupp och fylla i sin energikälla i en stödmall som finns längst ner på sidan. När de är klara får de presentera sin energikälla för sina klasskamrater som fyller i stödmallen utifrån sina klasskamraters presentation. I presentationen längst ner på sidan finns bilder på varje energikälla som får vara bakgrund vid  elevernas presentation.  Små anteckningar av lärare eller elev på tavlan till varje energikälla kan också vara bra. På slutet får de fundera på vilka energikällor vi borde satsa på.



Låt eleverna fundera på vad vi kan göra på individnivå för att hejda klimatförändringarna. Gör detta gärna utifrån EPA-modellen. Skriv förslagen på tavlan (ett visst sovrande bland elevernas förslag kan behövas) se till att eleverna också antecknar. Läraren kan behöva fylla på med möjliga åtgärder på individnivå och förklarar varför det kan hjälpa. Låt sedan eleverna fundera på vad som kan göras på samhällsnivå, också denna gång utifrån EPA-modellen. Läraren får fylla  på med åtgärder och förklaringar vid behov.

Därefter får eleverna göra en läsövning där de får en text som klippts isär i mindre delar och eleverna ska tillsammans i mindre grupper diskutera sig fram till hur ordningen borde vara. Texten handlar om växthuseffekten och jag har använt mig av den enkla texten om växthuseffekten på NE.se. Poängen med denna övning är att eleverna måste läsa, förstå och tillsammans diskutera innehållet i texten. Jag klipper isär texten och lägger den i kuvert som delas ut till eleverna.

Sedan är det dags för ännu en läsövning. Det handlar om att sammanfatta en text. Här utgår jag från sid 298 och sidan 302 i läroboken. Först modellerar jag utifrån texten under rubriken ”klimatet har alltid varierat”. Jag visar hur man kan tänka när man gör en sammanfattning. Sedan får eleverna sammanfatta texten under rubriken ”En varmare värld”. När eleverna är klara får de läsa upp sina sammanfattningar och därefter visar jag min sammanfattning av texten. Den är ofta rätt så lika elevernas. Texterna och mina sammanfattningar finns i presentationen som finns längst ned på sidan. När jag gör läsövningar har jag ofta fotat texten i boken och klistrat in den i en PowerPoint så att jag enkelt kan visa i texten när vi pratar om den.

Nu börjar momentet lida mot sitt slut. Men det är några övningar kvar. Nästa steg är att titta tillbaka till klimatzonerna så eleverna inte glömmer bort dem. Det repeteras genom att visa upp bilder på vegetation från de olika klimatzonerna. Eleverna får svara på vilken slags vegetation det är och i vilken klimatzon vegetationen finns. Jag ställer följdfrågor om den vegetationen och klimatzonen. Denna repetition finns också i presentationen nedan.



Sedan är det dags att skriva tillsammans. Klassen får komma på ett par orsaker, ett par konsekvenser och ett par lösningar utifrån klimatförändringarna. Detta görs med fördel utifrån kausalanalysmodellen. Sedan skrivs en gemensam text där eleverna får ge förslag på vad som ska skrivas och läraren hjälper till och skriver i ett ordbehandlingsprogram på datorn så att eleverna ser. Fokus är på samband.

Sist om det finns tid brukar jag köra lite frågesport med eleverna. En frågesport som liknar Jeopardy till utseendet men som spelas annorlunda. Frågesporten finns längst ned på sidan. Jag delar upp klassen i grupper på 3-5 elever beroende på hur stor klassen är. Ju fler grupper desto svårare att hantera, men grupperna får inte heller vara för stora för då blir en del elever helt passiva. En grupp i taget får välja ämne och poängkategori men alla grupper svarar skriftligt på ett papper. När alla svarat på en fråga går läraren runt och tittar och de som svarat rätt får poäng. En elev kan användas som poängräknare om det underlättar. Poängen skrivs upp på tavlan. En fråga är en dubbelchans, där får eleverna satsa hur mycket de vill av de poäng de tjänat in. Hur man ska hantera om eleverna väljer dubbelchansen på en gång vet jag inte för det har aldrig hänt trots att jag spelat på detta sätt många gånger i många ämnen. Eleverna tenderar att välja antingen 100 eller 400 i början. När alla rutor är valda är det roligt med en finalfråga som läraren hittar på. Då får eleverna satsa hur mycket de vill av sina poäng. Jag rekommenderar inte att köra med minuspoäng då det kan vara jobbigt om det inte går bra för en grupp och den hamnar på mycket minus.



Sedan är det dags för examination i form av ett prov. Ett exempel på prov jag använt finns längst ned på sidan.


Denna undervisning fungerar bra för mig. Hoppas att ni andra kan ha någon nytta av detta.

Material:

Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)