onsdag 15 mars 2017

Klimat, klimatzoner och klimatförändringar. Del 1 av 2

Efter att ha skrivit fyra inlägg om stöd i undervisningen tänker jag fortsätta med att ge exempel på hur ett arbetsområde kan utformas där det här stödet finns med. 

 I geografi ska vi jobba med klimat och klimatförändringar, ett arbetsområde som är både aktuellt och viktigt. Jag har utarbetat ett arbetssätt som fungerar bra för mig och som är både språk- och kunskapsutvecklande och tänkte dela med mig av det till er som läser. Förhoppningsvis kan det ge er några idéer till er egen undervisning.

Jag kommer att beskriva planeringen i två inlägg där detta första inlägg introducerar arbetsområdet och tar upp planeringen om klimat och klimatzoner. Nästa kommer handla om klimatförändringar och blir mer omfattande i planeringsdelen. Men båda inläggen beskriver tillsammans ett moment där allt examineras ihop.

Jag använder mig av läroboken SOS – geografi ämnesboken från Liber. Jag är inte så bunden vid den ordning läroböckerna tycker att ämnesinnehållet ska komma men plockar texter från böckerna. 

Det centrala innehållet som tillhör detta moment är:

  • Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
  • Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.


De kunskapskrav som tillhör detta moment är (utifrån skrivningarna om E):
  • Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen
  •  Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
  • Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
  • Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Jag har skrivit en mycket enkel LPP till det här momentet. Den hittar ni längst ner på sidan.

Men då till planeringen

Fråga eleverna varför vi har olika årstider. Ge dem tid till att fundera och att berätta om sina idéer för resten av klassen. Gå sedan igenom om årstiderna, att det beror på att jordens lutning gör att norra och södra delen av jordklotet får mer eller mindre sol än mitten av jorden olika tider på året. Visa gärna på en jordglob med hjälp av en ficklampa.

Fråga sedan eleverna  varför vi har olika klimat. Låt återigen eleverna fundera och berätta. Dela ut stödmallen om klimat. Gå sedan igenom orsakerna. Jag har valt att ta med; hur solens strålar träffar jorden, närhet till havet, varma havsströmmar och vindar. Det finns också andra orsaker men vi måste göra ett urval och här jag låtit läroboken göra urvalet.


Bilder för att illustrera årstider och presentation om olika orsaker till klimat finns längst ner i inlägget i presentationen ”årstider, klimat och klimatförändringar”. Även stödmallen om olika orsaker till klimat finns där.

När jag tar upp om hur solens strålar träffar jordytan brukar jag lysa på tavlan och rita av ytan som ljuset träffar när jag lyser rakt på och när jag lyser snett. För att illustrera hur värmen från solen sprids över en större yta ju längre norrut eller söderut på jorden strålarna träffar jordytan.



Efter att ha startat undervisningen och eleverna kommit igång med det nya arbetsområdet plockar jag in LPP:n och förklarar för eleverna vad det är vi ska jobba med framöver och hur. Jag tycker att det är en väldigt tråkig start på ett arbetsområde att gå igenom mål och kunskapskrav osv. Därför görs det en liten bit in.

Nästa steg är att gå in på klimatzoner. Presentation om de olika klimatzonerna finns också i presentationen längst ner på sidan tillsammans med en stödmall. Presentationen av klimatzoner börjar med att visa kartan över jorden med de olika klimatzonerna. Berätta att det finns olika zoner på jorden som har liknande klimat och visa hur de fördelar sig över jordklotet. Sedan kommer presentationerna av klimatzonerna. Inför varje klimatzon finns en kartbild och bilder på vegetation och djur från klimatzonen. Inför varje klimatzon frågar jag eleverna om de vet vad vegetationen och djuren heter. Tänk att vänta några sekunder efter att du ställt frågan så att alla elever hinner tänka efter.



Efter att de två första klimatzonerna förklarats får eleverna fundera på hur klimatzonerna skulle påverkas om det skulle bli tre grader varmare (det måste förtydligas för dem att det är en stor förändring). Detta kan med fördel göras i form av EPA där eleverna först får fundera själva, sedan med en klasskompis och sedan i helklass.

Därefter gås de två sista klimatzonerna igenom och eleverna får återigen fundera på hur de skulle påverkas om det skulle bli tre grader varmare.

När alla klimatzonerna gåtts igenom frågar jag eleverna om de har någon egen erfarenhet av någon av klimatzonerna. Om eleverna kommer från olika delar av världen finns en god chans till det. Låt eleverna berätta och ställ följdfrågor när det passar för att få längre och mer svar. Om de inte har egen erfarenhet kanske de har sett filmer eller läst böcker som utspelar sig i någon av klimatzonerna. Tänk även här på att låta eleverna tänka en liten stund innan någon får svara.

Till sist får de göra en övning där de ska skriva påståenden till lärobokstexten om klimatzoner. Påståenden som kan vara sanna eller falska. Klassen delas upp i grupper och får varsin klimatzon. Jag delar upp den tempererade zonen i två eftersom det är så mycket text om just den. Om klasserna är stora kan uppdelningen behöva göras på annat sätt t.ex. att två grupper skriver påståenden till samma text. När eleverna gör detta i grupp måste de prata med varandra om texterna och diskutera kring innehållet för att komma fram till vilka påståenden de ska skriva ner.Ta in påståendena och renskriv dem och låt eleverna svara på dem nästa lektion som en slags repetition och koll på att eleverna har förstått.


Material:

Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)