Två lässtrategier jag ofta använder

Jag ska beskriva de två lässtrategier som jag oftast använder i min undervisning just nu. Exemplen i texten är från SO men kan anpassas till alla ämnen.

En strategi som är relativt enkel att göra och som jag märker att eleverna tycker om är en strategi som kan kallas ”Ställa frågor till rubriker”. I en lite annan variant kan den också kallas ”Förutsäga texten utifrån rubriker". Som ni förstår är det rubrikerna som är viktiga. Det som den här strategin gör är att den aktiverar elevernas förkunskaper innan de läser texten, vilket är viktigt för att eleverna ska få en bra förståelse. Att ställa frågor eller förutsäga vad som kommer att komma i texten utifrån rubriker är något som vana läsare gör automatiskt. Ovana läsare måste lära sig detta.

I den första varianten, ”Ställa frågor till rubriker” börjar läraren med att presentera rubrikerna för eleverna. Jag brukar göra det i en Powerpoint, men det går förstås alldeles utmärkt att också skriva rubrikerna på tavlan. I detta exempel utgår jag från ämnet geografi och momentet Hållbar utveckling.

Eleverna har i det här läget inte tittat på texten i sina böcker än. De får utifrån rubrikerna ställa frågor som de tror att brödtexten kommer att svara på. Exempel på frågor kan vara: Vad är global uppvärmning och växthuseffekten? Varför har klimatet alltid varierat? Hur kommer vi att påverkas av att det blir varmare?  De frågor som eleverna ställer skriver läraren in i fältet bredvid frågan så att alla kan se dem. Tanken är att eleverna ska börja tänka kring ämnet innan läsningen. När vi läser en text med eleverna ska inte ämnesinnehållet vara helt okänt för dem. Därför ska detta inte göras precis i början av ett moment utan när de lärt sig en del. Det gör också att frågorna blir bättre.

Min upplevelse av den här strategin är att eleverna blir mer engagerade i texten. De blir intresserade av att se om de får svar på de frågor de ställt. När eleverna är intresserade av texten ökar såklart deras engagemang och därmed deras förståelse.

Om eleverna redan har en hel del kunskap om det ni ska läsa om föredrar jag en variant av strategin. Då får de inte ställa frågor till rubrikerna utan de får försöka förutsäga vad som kommer att stå i texten. Arbetsgången är likadan, de får bara se rubrikerna och förutsägelserna skrivs på tavlan. Min erfarenhet är att grupper som fått en hel del undervisning om ämnet säger fler och mer avancerade saker är vad som faktiskt står i texten. Det är samma effekt här. Eleverna blir mer intresserade av texten.

Detta är en effektiv och enkel lässtrategi. Eleverna förstår den på en gång och vi lärare kan snabbt förbereda den.

En annan strategi som jag använder en hel del idag är inte lika lätt. Det anses vara en av de svåraste lässtrategierna och därför är urvalet av text mycket viktigt. Jag talar om att göra sammanfattningar av text efter läsning. Det är en svår konst att göra bra sammanfattningar. Därför finns det några viktiga saker att tänka på för att det ska bli ett bra resultat.

För det första måste vi lärare vara tydliga med syftet med läsningen så eleverna får hjälp med vad i texten som är viktigt för just det sammanhang de befinner sig i nu. För det andra måste texten väljas med omsorg. De ska inte sammanfatta texter om ämnen de inte känner till. Ju mer de känner till ett ämne desto mer avancerade texter kan användas. För det tredje måste vi lärare modellera hur vi gör en bra sammanfattning. Vi måste visa hur vi tänker när vi gör urvalet.

Den senaste sammanfattningen en klass fick göra handlade om utbud och efterfrågan. Jag hade under lektionen gått igenom vad begreppen betyder och förklarat hur det påverkar prisbildningen. De fick också göra en uppgift där de utifrån exempel fick fundera på hur priset påverkas på svenska tomater – t.ex. om det blir dåliga skördar i Sverige. Sedan visade jag en bild på en del av texten i boken, visade hur jag tänker när jag gör en sammanfattning och visar också min sammanfattning.

• Andersson, Ulla M., Ewert, Per & Hedengren, Uriel (2012). Samhälle. Ämnesboken. 3. uppl. Stockholm: Liber. Sid 244

När personer, företag eller länder vill handla med varandra möts de på en marknad för att bestämma ett pris som både köparen och säljaren tycker är bra.

Efteråt fick eleverna läsa och sammanfatta en annan text (rubriken nedanför). När de var klara fick de jämföra sin text med en klasskompis och ändra i sin om det gjorde den bättre. Sedan var det dags för redovisning och några av eleverna fick läsa upp sin text för klassen.

• Andersson, Ulla M., Ewert, Per & Hedengren, Uriel (2012). Samhälle. Ämnesboken. 3. uppl. Stockholm: Liber. Sid 244

När eleverna redovisat visar jag min sammanfattning. Elevernas lösningar blir förhoppningsvis (och rätt ofta) ganska så lika min vilket blir en bekräftelse för dem att de kan. De nämner oftast varken potatis eller ris utan håller sig till det texten vill få fram.