Det finns mycket forskning som visar att det är mycket
viktigt att undervisningen är kognitivt utmanande för att alla elever ska nå goda
resultat. Genom dessa kognitivt utmanande uppgifter måste eleverna tänka kring
det de lärt sig. De måste samtala och diskutera med klasskamrater, alltså
använda ämneskunskaperna de tillägnat sig. Helst ska uppgiften också tvinga dem
att göra det på skolspråket. Det kommer goda effekter av att använda denna
slags uppgifter. Forskning tyder på att eleverna blir mer intresserade av
skolarbetet och att alla elever oavsett bakgrund får högre måluppfyllelse.
När alla elever får möta kognitivt utmanande uppgifter så minskas skillnaden mellan olika grupper. Annars kommer de som har svårt med språket och bara får enkla uppgifter att halka ännu mer efter sina jämnåriga som är duktiga på svenska som får göra svårare uppgifter. Men det är viktigt att tänka på att bara för att eleverna sitter i grupp sker inte arbete på hög kognitiv nivå. Det krävs uppgifter som är anpassade för det.
När alla elever får möta kognitivt utmanande uppgifter så minskas skillnaden mellan olika grupper. Annars kommer de som har svårt med språket och bara får enkla uppgifter att halka ännu mer efter sina jämnåriga som är duktiga på svenska som får göra svårare uppgifter. Men det är viktigt att tänka på att bara för att eleverna sitter i grupp sker inte arbete på hög kognitiv nivå. Det krävs uppgifter som är anpassade för det.
Ett exempel på en kognitivt utmanade uppgift jag använder i
geografi när vi tar upp vad som krävs för en ekonomisk utveckling i fattigare
länder:
Enligt Pauline Gibbons är det tyvärr inte så vanligt att
elever som har svenska som andraspråk får möta kognitivt utmanande
undervisning. Det kan vara så att lärarna inte tror att eleverna kan klara av
det eftersom de inte uttrycker sig så bra på svenska. Men det går att ge
språksvaga elever utmanande uppgifter. Det de behöver är mycket stöttning och
de måste känna att vi lärare har höga krav på dem. De ska känna att vi
förväntar oss att de klarar av mycket och att de gör sitt allra bästa.
Vi måste få eleverna att prata med varandra om
ämnesinnehållet. En slags uppgifter som brukar fungera väldigt bra för det är
att låta eleverna diskutera kring samband. En övning kan då se ut som den nedan.
Den kan göras i många varianter. Har t.ex. en uppgift i samhällsekonomi om vad
som påverkar ekonomisk utveckling och en kollega använder en i historia som
handlar om sambanden kring att människan blir bofast och börjar bruka jorden
och uppväxandet av högkulturer (jag undervisar i alla so-ämnen förutom
historia.)
![]() |
Inspiration från:
|
De flesta av mina elever har svenska som andraspråk och är
nyanlända (mindre än fyra år i Sverige). De är mellan 16 och 19 år och läser
högstadieämnen för att blir behöriga till nationella program. När jag började
jobba på introduktionsprogrammet för mer än tre år sedan tänkte jag att -
herregud hur ska det här gå? De är så dåliga på svenska. Men jag blev varse om
att de klarar mer än vad jag först trodde. Mina elever har svårt med språket
och de har dåliga förkunskaper, men de har inte kognitiva problem. Så jag blev
positivt överraskad över deras förmåga och jag märkte att deras språk utvecklas
fort. Jag försöker hålla en hög nivå på undervisningen och sedan täcka upp med
mycket stöttning och jag märker att det går. Det gäller att från början ha höga
förväntningar på eleverna och visa att vi tror att de kan. Ett till exempel på
en kognitivt utmanande uppgift. Den här använder jag i samhällskunskap när vi
tar upp samhällsekonomi:
Det är lätt att tänka att elever som inte känner till ord
som ”tröskel”, ”gungstol” och ”diskho” måste få lätta uppgifter. De flesta av
mina elever känner inte till dessa ord. Men de vet vad ”konjunkturcykel”,
”Inflation” och ”finanspolitik” är. Då kan de också göra kognitivt utmanande
uppgifter om samhällsekonomi.
I momentet ”Makt” tar vi upp ideologier. Då får eleverna
självklart lära sig mycket om ideologierna. Men för att få eleverna att använda
sin kunskap och också för att se om de har förstått och inte bara lärt sig fakta utantill får de
bl.a. göra en uppgift som börjar så här:
Jag märker att eleverna får bättre förståelse av kognitivt
utmanande uppgifter och de tycker att det är roligt att göra dem. En svenska
som inte är så utvecklad är inte ett hinder i vägen.
Texten har fått inspiration från:
Gibbons, Pauline (2013). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. 2., uppdaterade uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren
Texten har fått inspiration från:
Gibbons, Pauline (2013). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. 2., uppdaterade uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar