Lässtrategier del 1

Efter att ha läst en termin på Skolverkets fortbildning Läslyftet, som är det mest gedigna fortbildning jag gått på, har min kompetens kring lässtrategier ökat markant. Om ni inte är en del av Läslyftet ta upp det mer er rektor. Det får ni inte missa.

Jag undervisar på introduktionsprogram med främst nyanlända elever (mindre än fyra år i Sverige) och deras svenska har inte utvecklats så långt än men deras mål är att komma in på nationellt program nästa läsår. Därför måste alla ämnen arbeta för att förbättra deras språk och deras läs- och skrivförmåga. Så goda lässtrategier är mycket viktigt. Efter att PISA visat att de svenska eleverna läsförståelse har försämrats överlag är detta också angeläget för alla.

Grundläggande är att eleverna måste veta syftet med läsningen. Varför ska de läsa texten? Beroende på syftet så är det olika saker i texten som är viktiga och vet de syftet vet de vad de ska fokusera på. Det gör att eleverna får ut mer av läsningen. En annan grundläggande sak är att eleverna behöver ha förkunskaper om ämnet de ska läsa om för då är det mycket lättare för eleverna att ta till sig texten. Detta är ett misstag jag ofta gjort tidigare med mina klasser då jag t.ex. läst en text som introduktion till ett nytt moment. Det har jag nu slutat med och väntar med läsning till eleverna fått viss kunskap om ämnet. När själva läsningen ska göras är det viktigt att innan aktivera de förkunskaper eleverna fått. Det kan göras på olika sätt som att:

• På något sätt repetera ämnesinnehållet som är nödvändigt för att förstå texten.
• Höra elevernas personliga upplevelser om det texten handlar om.
• Låta eleverna göra förutsägelser om vad de tror att texten kommer att handla om utifrån t.ex. rubriker och bilder.
• Låt eleverna fundera på vad de redan vet om ämnet och sedan vad de vill veta om ämnet. Efter läsningen kan de fylla på med vad de har lärt sig.

Det viktiga är att eleverna får bearbeta det de redan kan så de kunskaperna är framtagna i minnet innan läsningen börjar.

En ytterligare strategi efter att förkunskaperna är aktiverade är att berätta de viktigaste sakerna som kommer fram i texten innan läsningen påbörjas. Då är det lättare för eleverna att hänga med och ta till sig innehållet.

De strategier jag beskrivit hittills passar också in på filmvisning för att få ut så mycket som möjligt av den.

Eleverna måste också lära sig att inte fastna vid svåra ord utan att kunna ta sig vidare. Detta kan vi lärare arbeta med genom att öva eleverna på att slå upp, förstå genom sammanhang och analysera ordets delar.

• Att slå upp ordet gör många elever redan utifrån min erfarenhet. Men det är värt att påminna dem om det.
• Men det tar lång tid att slå upp alla begrepp de inte förstår och därför är det viktigt att eleverna övar på att förstå begrepp utifrån de sammanhang de står i. Detta är något som vi måste visa hur vi gör. Modellera inför klassen hur vi gör när vi förstår saker utifrån sammanhanget.
•   Att analysera ordets delar är också ett sätt. Speciellt sammansatta ord kan vara svåra och då är det bra att veta att de flesta av våra sammansatta ord ska läsas bakifrån för att förstås. T.ex. så är båtbrygga och badbrygga båda bryggor som det står i slutet på det sammansatta ordet, men de har olika användningsområden som förklaras av det främre ordet.

Genom att jobba med lässtrategier med eleverna kommer de att lära sig mer eftersom de kan ta till sig mer av läsningen. Men de kommer också att lära sig strategier som de har användning av när de sedan ska läsa på egen hand.