Vi kan inte lämna över språkutvecklingen till svensklärarna

Den här texten kommer att handla om varför vi ämneslärare måste vara med och ta ett stort ansvar för våra elevers språkutveckling. Om någon känner igen tankegångarna från Pauline Gibbons bok Lyft språket lyft tänkandet så är det en helt korrekt iakttagelse. En bok jag för övrigt råder alla att läsa. Nu undervisar jag framförallt andraspråkselever och fokus i texten kommer att vara på just dessa. Men en ämnesintegrerad språkundervisning gynnar alla elever. Det är inte alla som har svenska som modersmål som har ett rikt språk med sig hemifrån och som därför måste få möjligheten att utveckla det i skolan.

Det finns en uppfattning hos en del lärare att elevernas språkutveckling ska skötas av svensklärarna medan vi andra lärare ska fokusera på att lära eleverna kunskaper och förmågor i våra ämnen. Det är dock en dikotomi som är olycklig då vi alla måste vara svensklärare och lära eleverna det ämnesspecifika språk som de behöver för att förstå just våra ämnen.

Om elever endast har undervisning i svenska finns det inte alltid så mycket koppling mellan det språk som används där som mer liknar ett vardagsspråk och det språk som de behöver förstå för att hänga med i undervisningen i andra ämnen. För att lära sig de ämnenas språk måste de vara med i situationer där det de språken används och det är i ämnesundervisningen. Där kommer eleverna i kontakt med språket i ett sammanhang där de måste läsa, prata och skriva i autentiska situationer och inte bara för att träna språk. Det är en mycket effektivare språkundervisning än om det autentiska sammanhanget inte finns. De får en funktionell språkinlärning.

Min erfarenhet av att undervisa nyanlända och deras språkutveckling är att alla ämnen berikar elevernas språk. De får ett mer utvecklat språk av att inte endast läsa svenska. De får läsa många olika slags texter och de får lära sig begrepp som de har nytta av ute i samhället som de kanske inte skulle lärt sig i den vanliga undervisningen i svenska. Utmaningen för oss ämneslärare är att vi måste ta till oss ett språkutvecklande arbetssätt som inte varit en del av vår utbildning.

Innan jag började arbeta på min nuvarande skola med mestadels nyanlända så var det inte heller en del av min praktik. Jag såg det som min uppgift att lära mina elever kunskap och förmågor. Språket skulle väl på något sätt komma på köpet helt automatiskt. Därför är jag väldigt glad över att få de erfarenheter och den kunskap jag får där jag är nu. Insikten efter några års undervisning på introduktionsprogrammet är att många av mina tidigare elever på vanliga gymnasieprogram hade tjänat på att ha det slags språkutvecklande arbetssätt som jag använder idag. Då har jag ändå bara börjat klättra på en brant inlärningskurva, har kommit en bit men det är mycket kvar att lära sig.

Det finns olika uppfattningar om hur organiseringen kring andraspråkselever ska se ut. En del tycker att de endast ska ha undervisning i svenska tills språket har utvecklats och sedan ge sig i kast med andra ämnen. Men det är inte bra för då kommer de inte i kontakt med det språk som finns i övriga skolämnen på ett naturligt sätt. Att sätta in elever i vanliga undervisningsgrupper utan att ge dem stöttning är inte heller någon bra lösning för då kommer de inte att klara av det.

Enligt Pauline Gibbons är det bästa att sätta in eleverna i vanliga undervisningsgrupper och ge dem extra stöd. Det ger dem bäst chans att utveckla det språk de behöver för att klara av skolan. Anledningen till detta är flera. En av dessa anledningar är att det är svårare att lära sig ett skolspråk än ett vardagsspråk. Det tar fem år att lära sig ett skolspråk och ännu längre tid om eleverna kommer till Sverige i tonåren. Om då andraspråkseleverna ska lära sig svenska av svenskaläraren först tills de blir duktiga på det för att sedan lära sig ämnesspråken i övriga ämnen så har de inte någon chans att komma ikapp sina jämnåriga eller ens komma i närheten. För de jämnåriga elevernas språkutveckling fortskrider hela tiden, så andraspråkseleverna kommer att komma allt längre efter. Utvecklingen av ämnesspråken måste börja tidigt och parallellt med en vanlig svenskundervisning.

Jag ska avsluta texten med ett citat från Lyft språket lyft tänkandet. Det är från en kvinna som var andraspråkselev i grundskolan i Australien:

Jag minns att när jag först kom till Australien så fick jag gå i specialklass i engelska. Vi hade lektion efter rasten, i en paviljong som låg bredvid toaletterna. Jag brukade vänta vid toaletterna tills det ringde in och när alla gått in brukade jag kila in i rummet där andraspråksundervisningen gavs. Jag minns att jag förstod allt som sas på engelskan men när jag kom tillbaka till min klass så förstod jag ingenting. Det var som två olika världar.  Jag tror inte att de två lärarna nånsin pratade med varandra och jag minns att min klasslärare tyckte att det var andraspråkslärarens jobb att lära mig engelska. Jag minns att hon sa sånt i stil med: ’Det där skulle du ha lärt dig hos fröken P.’
Jag minns inte vad jag lärde mig men jag minns hur jag kände mig. Jag var alltid generad och jag försökte märkas så lite jag kunde och kunde ibland sitta och bara låtsas göra det som de andra  gjorde. Det jag lärde mig som andraspråkselev är att lärare måste undervisa dessa elever i de vanliga ämnena och inte se språkinlärning som något separat.

Gibbons, P. 2013. Lyft språket lyft tänkandet. SS 37-38.

Lästips för en språkutvecklande undervisning:

• Gibbons, Pauline (2013). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. 2., uppdaterade uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren
• Bjerregaard, Maria & Kindenberg, Björn (2015). Språkutvecklande SO-undervisning: strategier och metoder för högstadiet. Första upplagan Stockholm: Natur & Kultur
• Kaya, Anna (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur

Lässtrategier del 2

I den andra delen av lässtrategier tänker jag endast ta upp en strategi och den handlar om vad vi kan göra innan vi läser med eleverna. Men den kräver ett visst utrymme för att förklaras. Den här strategin ska lära våra elever att göra något som vi vana och goda läsare gör automatiskt.  Strategin heter THIEVES och är en akronym som förklaras nedan. Strategin används för att förbereda elever inför läsning genom att ta plocka ut ledtrådar (stjäla information) om vad texten kommer att handla om. Detta görs strukturerat i följande ordning:

Title	Titta först på titeln på texten ni kommer att läsa	Vad vet de redan om ämnet? Vad tror de att texten kommer att handla om?
Heading	Läs alla rubriker	Vad tror de att texten kommer att handla om utifrån rubrikerna?
Introduction	Läs introduktionen till texten	Kan eleverna redan något om detta?
Every first sentence in paragraph	Läs första meningen i varje stycke	Vad tror de att texten kommer att handla om utifrån de första meningarna i varje stycke?
Visuals and vocabulary	Titta på bilder och läs bildtexterna. Titta på eventuella modeller, kartor, grafer m.m. Finns det ordförklaringar i marginalen och ord i fet stil i texten?	Vilken information kan de få från bilder, ord i marginalen m.m? Förstår de de fetstilade orden i texten?
End of chapter questions	Om det finns frågor i slutet så läs dem	Vilken information tycker frågorna är viktiga?
Summary	Läs sammanfattningen om det finns en sådan	Förstår de sammanfattningen? Känner de igen informationen?

Gå igenom del för del och för ett samtal med eleverna om vad de ser. Alla delar kommer inte att finnas med i texten. T.ex. så finns det inte alltid frågor i slutet av texten eller en sammanfattning. Då hoppas man såklart över de delarna.

Ska denna strategi följas precis som det är tänkt ska du som lärare först modellera strategin med en annan text innan ni ger er på den text ni ska läsa. Mina erfarenheter av den här strategin är att det tar lite tid att gå igenom alla delar. Detta kan lätt göra att eleverna börjar tröttna och tappa fokus om det först ska gås igenom en modelltext därför väljer jag att gå till den egentliga texten på en gång. I början måste du som lärare styra mycket och visa hur de ska göra. Men om de får använda den här strategin några gånger kan eleverna bli mer självgående.

Min erfarenhet av THIEVES är att den verkligen hjälper eleverna att förbereda sig för sin läsning. Genom att de får inblick i innehållet i texten innan läsningen och de får fundera över innehållet och aktivera sina förkunskaper är det lättare för dem att ta till sig och förstå texten.

Men den här strategin är också viktig av en annan orsak som jag tog upp i början. Det är för att det strategin vill är att eleverna ska göra är något som vi vana och duktiga läsare redan gör automatiskt. Vi som är vana läsare tittar ofta igenom texten innan vi läser för att bilda oss en uppfattning om den. En ovan läsare måste lära sig att göra det vi redan automatiserat. Genom att lära sig denna strategi kommer eleverna att kunna använda den vid framtida egen läsning och få chansen att lyckas bättre.

Lässtrategier del 1

Efter att ha läst en termin på Skolverkets fortbildning Läslyftet, som är det mest gedigna fortbildning jag gått på, har min kompetens kring lässtrategier ökat markant. Om ni inte är en del av Läslyftet ta upp det mer er rektor. Det får ni inte missa.

Jag undervisar på introduktionsprogram med främst nyanlända elever (mindre än fyra år i Sverige) och deras svenska har inte utvecklats så långt än men deras mål är att komma in på nationellt program nästa läsår. Därför måste alla ämnen arbeta för att förbättra deras språk och deras läs- och skrivförmåga. Så goda lässtrategier är mycket viktigt. Efter att PISA visat att de svenska eleverna läsförståelse har försämrats överlag är detta också angeläget för alla.

Grundläggande är att eleverna måste veta syftet med läsningen. Varför ska de läsa texten? Beroende på syftet så är det olika saker i texten som är viktiga och vet de syftet vet de vad de ska fokusera på. Det gör att eleverna får ut mer av läsningen. En annan grundläggande sak är att eleverna behöver ha förkunskaper om ämnet de ska läsa om för då är det mycket lättare för eleverna att ta till sig texten. Detta är ett misstag jag ofta gjort tidigare med mina klasser då jag t.ex. läst en text som introduktion till ett nytt moment. Det har jag nu slutat med och väntar med läsning till eleverna fått viss kunskap om ämnet. När själva läsningen ska göras är det viktigt att innan aktivera de förkunskaper eleverna fått. Det kan göras på olika sätt som att:

• På något sätt repetera ämnesinnehållet som är nödvändigt för att förstå texten.
• Höra elevernas personliga upplevelser om det texten handlar om.
• Låta eleverna göra förutsägelser om vad de tror att texten kommer att handla om utifrån t.ex. rubriker och bilder.
• Låt eleverna fundera på vad de redan vet om ämnet och sedan vad de vill veta om ämnet. Efter läsningen kan de fylla på med vad de har lärt sig.

Det viktiga är att eleverna får bearbeta det de redan kan så de kunskaperna är framtagna i minnet innan läsningen börjar.

En ytterligare strategi efter att förkunskaperna är aktiverade är att berätta de viktigaste sakerna som kommer fram i texten innan läsningen påbörjas. Då är det lättare för eleverna att hänga med och ta till sig innehållet.

De strategier jag beskrivit hittills passar också in på filmvisning för att få ut så mycket som möjligt av den.

Eleverna måste också lära sig att inte fastna vid svåra ord utan att kunna ta sig vidare. Detta kan vi lärare arbeta med genom att öva eleverna på att slå upp, förstå genom sammanhang och analysera ordets delar.

• Att slå upp ordet gör många elever redan utifrån min erfarenhet. Men det är värt att påminna dem om det.
• Men det tar lång tid att slå upp alla begrepp de inte förstår och därför är det viktigt att eleverna övar på att förstå begrepp utifrån de sammanhang de står i. Detta är något som vi måste visa hur vi gör. Modellera inför klassen hur vi gör när vi förstår saker utifrån sammanhanget.
•   Att analysera ordets delar är också ett sätt. Speciellt sammansatta ord kan vara svåra och då är det bra att veta att de flesta av våra sammansatta ord ska läsas bakifrån för att förstås. T.ex. så är båtbrygga och badbrygga båda bryggor som det står i slutet på det sammansatta ordet, men de har olika användningsområden som förklaras av det främre ordet.

Genom att jobba med lässtrategier med eleverna kommer de att lära sig mer eftersom de kan ta till sig mer av läsningen. Men de kommer också att lära sig strategier som de har användning av när de sedan ska läsa på egen hand.