Enkel uppgift om GIS

I geografi ska vi jobba med GIS, geografiskt informationssystem. Detta arbete kan såklart göras väldigt avancerat med specialprogram men det kan också göras väldigt lätt med sidor på internet som vi använder till vardagen.

Jag har gjort en uppgift där eleverna får bekanta sig med GIS genom att använda information som samlats in av företag och som sedan presenterar detta på ett lättillgängligt sätt. De sidor som uppgiften använder sig av är Eniro.se,  Hitta.se och Google maps. Jag använder alla tre för att visa eleverna att det finns många sidor med dessa tjänster och jag vill att de ska bekanta sig med alla tre. Men det som görs i Google maps kan lika gärna göras i någon av de andra två. Uppgiften hittas här.

På Eniro finns en rolig funktion som heter "Historiska kartor" där kan man enkelt jämföra hur området såg ut någon gång mellan 1955-1967 med hur det ser ut mellan 2014 och 2017, alltså idag. Man bara drar i reglaget för att byta mellan de två fotona och kan alltså se den äldre bilden på ena halvan och dagens foto på den andra. Alla delar av Sverige finns inte med i de historiska fotona utan visas endast som svart. Men mycket finns med.

Bild från eniro.se

Bild från hitta.se

På Hitta.se finns det de kallar för "Livsstilskartan". Där kan man enkelt få information om de boende inom ett begränsat område. Information som t.ex. ålder, medelinkomst, snittbelåning, hur valdistriktet röstar och vilka bilar de kör m.m. Det är enkelt att flytta "området" för att se hur det förändrar sig. För att t.ex. undersöka medelinkomst mellan ett höghusområde och ett intilliggande villaområde.












På Google maps får eleverna använda funktionen street-view (som alltså finns på de andra två också) för att genom den titta på sitt område. De ska ta en bild från sitt område och lägga in den bland sina svar.

Bild från Google maps

Mina elever använder sig av ett bra och enkelt verktyg som heter "skärmklippsverktyget" som gör att man kan klippa ur delar av en bild som syns på skärmen. Mycket bra verktyg som jag använder ofta. Har ni inte det på era datorer se till att få in det. Jag har använt det till bilderna i det här inlägget (förutom bilderna på själva verktyget så klart, där fick jag använda Print screen).

Klimat och klimatförändringar

Har återigen undervisat om klimatzoner och klimatförändringar (har tidigare skrivit om det här och här)

Men denna gång har jag haft två klasser som haft betydligt sämre svenska än elever jag haft tidigare. Flera av eleverna har svårt med vardagssvenskan och det ställer mig som lärare inför andra svårigheter. Så jag har behövt tänka annorlunda för att ge eleverna möjlighet att lära sig detta. I det här inlägget ska jag förklara en del om hur jag jobbat och dela med mig av mina uppgifter och prov osv. (något jag för övrigt tycker att alla lärare ska bli bättre på).

Eleverna har som sagt en svenska som inte utvecklats så mycket än och därför har jag inte kunnat använda Libers SOS bok i geografi som jag brukar. Jag har istället använt mig av Vägar till SO från Natur och Kultur och Libers bok i Upptäck-serien som heter Jordens resurser - människor och miljö. Den sistnämnda är skriven för årskurs 4-6 men har ett språk som passar mina elever bättre (den är svår för eleverna, men inte omöjlig) och ett innehåll som passar även högstadiets kursplan. Dessutom är den inte barnslig i sin utformning.

I undervisningen använder jag mycket texter och bilder från dessa böcker som jag lagt in i powerpoints och kan därför inte av upphovsrättsliga skäl dela med mig av det. Men jag har också gjort övningar så att eleverna ska få öva på innehållet.

Innehållet jag jag delat upp i två moment. Ett om klimatzoner och naturtyper och ett om klimatförändringar. Jag har gjort enkla LPP till båda momenten. De finns längst ned på sidan.

När vi jobbade med klimatzoner och klimatförändringar fick eleverna jobba med en uppgift som ger eleverna mycket stöd. Den finns också längst ned på sidan och i dokumentet kommer först facit och därefter elevernas del. Övriga uppgifter nedan som tas upp i inlägget finns också längst ned på sidan.

Del av uppgift om klimatzoner och naturtyper

Jag upplever att eleverna blev mycket hjälpa av den.

De fick också på slutet av momentet jobba med Venn-diagram för att få använda sina kunskaper.

Del av Venn-diagram

Provet de fick göra i slutet av momentet ger dem stöd av bilder och tanken är att de inte ska behöva formulera så många egna meningar (det gör vi såklart i undervisningen).

Del av prov om klimatzoner och naturtyper

När vi kom till momentet om klimatförändringar gjorde vi efter genomgångar och gemensam läsning en övning där eleverna fick ut femton kort (jag har plastat in dem i sex upplagor så jag kan återanvända dem). Fem av dem har med orsaker till global uppvärmning att göra, fem om konsekvenser och fem om lösningar. De ska tillsammans i grupp diskutera sig fram till vilka kort som passar var. De flesta eleverna klarade av det här rätt bra.

Övning om att sortera bilder utifrån orsaker, konsekvenser och lösningar

Sedan gjorde vi uppgiften nedan tillsammans. De skrev i sina papper och jag skrev i mitt dokument som syntes på tavlan. Många av eleverna hade efter undervisningen rätt bra koll på detta men de tycker det är svårt att formulera svaren på svenska. För tydlighetens skull använde jag bilderna från sorteringsuppgiften ovan.

Del av uppgift om klimatförändringar

I samma uppgift får eleverna sedan använda kunskapen för att skriva en text till sin lärare i svenska om klimatförändringar (jag är ju inte sva-lärare). De får startmeningar som stöd.

Vi gjorde också en sambandsövning om klimatförändring där de ska placera ut fenomen i rätt ordning. Jag har plastat in spelplanen och lapparna så de ska kunna användas flera gånger.

Sambandsövning

Eleverna behöver öva på att föra resonemang och det är mycket svårt för den här elevgruppen. Jag gjorde en övning där de ska öva på att resonera om hur saker hänger ihop. Eleverna får färdiga samband som de ska omvandla till hela riktiga meningar på svenska. Mycket svårt för dem.

Del av övning om samband

Hade även ett prov till detta moment med mycket stöd.

Del av prov om klimatförändringar

Det är en utmaning att undervisa den här elevgruppen, speciellt om de läser för att få betyg som mina elever gör. Men de måste få utveckla även ämneskunskaper och inte bara svenskan. Men svenskan utvecklas mycket även i ämnesundervisningen när den sätts i ett sammanhang.

Så här har jag jobbat. Använd det ni vill och förändra så att det passar er. Dela sedan gärna med er av era övningar och annat.

LPP klimatzoner och naturtyper
LPP klimatförändringar
Klimatzoner och naturtyper
Venndiagram om klimatzoner
Klimatzoner och naturtyper - prov
Övning om att sortera bilder
Klimatförändringar - orsaker, konsekvenser och lösningar
Sambandsövning på spelplan
Resonera kring samband
Klimatförändringar -prov

Samband om ekonomi

Efter att jag gjort övningen om samband kring global uppvärmning i förra inlägget funderade jag på om en liknande övning skulle kunna användas i ett annat sammanhang. Jag valde att prova att göra en liknande övning kring ekonomi där eleverna brukar få fundera kring samband. Du hittar övningen med facit här.

Tanken är alltså att eleverna får ut rutor med händelser i. Dessa händelser ska placeras i en ordning som skapar ett fungerande samband enligt en modell som också delas ut. Med fördel skrivs papperen ut i A3 för att de ska vara lättare att hantera. Rutorna med händelser ska alltså klippas ut och delas ut till eleverna. Dessa rutor ska sedan placeras ut på "spelplanen".

Det som är annorlunda denna gång är att jag valt att göra tre samband som är olika avancerade. Men samma rutor med händelser ska användas i alla tre.

Jag har testat med detta i en klass. Denna klass är en av mina starkare grupper och det gick rätt bra. Jag hjälpte dem med första rutan. De jobbade i grupp och gjorde först det enklaste sambandet. Sedan gick jag igenom de olika förslagen och förklarade sedan min lösning. Därefter gick de vidare till det mer avancerade sambandet och det var inte så svårt efter att de gjort det första. Jag trodde de skulle få mycket svårt med det sista sambandet men det gick över förväntan. Många grupper lyckades få ihop det.

Tanken med tre olika modeller är att eleverna ska förstå att ett samband kan vara mer eller mindre avancerat trots att samma delar stoppas in i det.

Sambandsövning om klimatförändringar

Jag har knåpat ihop en övning där eleverna får öva sig på att se samband mellan vårt behov av energi, utsläpp av koldioxid, konsekvenser av detta och lösningar. Övningen hittar ni här.

Det går helt enkelt ut på att eleverna får ut ett papper utskrivet i A3-format med tomma rutor som bildar ett samband och utklippta rutor (också utskrivet i A3-format) som de ska lägga på. Sist finns också ett facit. Eleverna ska i grupp diskutera sig fram till vart de utklippta rutorna ska ligga för att de ska bilda ett samband som hänger ihop. Genom detta får eleverna samtala om ämnet och använda sina kunskaper. De får också öva sig på vad ett samband är i allmänhet och just detta sammanhang i synnerhet.

Läsövning om fattigdom - med lässtrategier

Senast jag undervisade om fattiga och rika länder under ett moment jag kallar för ”Människan och jordens resurser” så fick eleverna göra en läsövning. Texten är från Gleerups serie Utkik som jag tycker mycket om men som ofta är lite för avancerad för mina elever. Så jag använder serien SOS från Libris som huvudläromedel. Texten är rätt så avancerad men samtidigt väldigt bra. Jag kopierar ut texten till eleverna så att de har den framför sig. Det är svårt att läsa längre texten enbart på tavlan. Läsövningen finns befogad längst ner i inlägget.

Texten eleverna ska läsa handlar om vad som är typiskt för fattiga länder och orsaker till att länder är fattiga. Innan läsningen är det viktigt att förklara syftet med att de ska läsa texten och att aktivera elevernas förkunskaper. Troligen har eleverna fått en del undervisning innan en sådan här text plockas in och den kunskap de har måste plockas fram. Så en kort repetition är bra.

Texten början med en inledning. Läs texten och förklara de svåra ord som finns som t.ex. mödravård och korrupta.

Därefter visar ni vilka rubriker som finns på den första delen av texten, den som handlar om vad som är typiskt för fattiga länder. Låt eleverna diskutera vad de tror att läromedelsförfattaren kommer att ta upp under varje rubrik. Detta kan gärna göras i form av EPA.

Därefter läser ni texten och ser om eleverna haft rätt. Jag låter eleverna läsa texten högt. En del ord måste förklaras och en del av den fakta som finns i texten måste förtydligas.

Nästa steg är att gå in på texten om orsakerna till fattigdom. Den texten läser jag högt för eleverna. Anledningen till detta är endast effektivitet. Det tar mycket längre tid när eleverna läser och jag vill inte att eleverna ska tappa intresset. Den tidigare texten tar ju viss tid att ta sig igenom. När jag läst texten får eleverna fundera på vilka rubriker som skulle passa till vilket stycke. Detta görs med fördel i grupp så eleverna måste prata om textens innehåll med varandra, EPA kan passa som metod här också. Det finns markeringar i texten där jag vill att eleverna ska sätta rubriker. När eleverna diskuterat klart tas frågan upp på klassrumsnivå och eleverna får berätta och förklara hur de tänkt.

Den sista delen är att eleverna får fundera på det som kallas fattigdomscirkeln. De får fundera i vilken ordning de olika stegen borde placeras ut. Detta görs också i grupp så eleverna får diskutera med varandra. I sliden efter finns läromedelsförfattarens svar. Men det finns också andra alternativ som är rimliga. Jag brukar kopiera ut den tomma fattigdomscirkeln till mina elever så att de har den framför sig när de funderar.

Nedan finns läsövningen bifogad. Har skrivit lite anteckningar till varje sida.

Material

•   Andersson, Bo, Ge: geografi. 7-9, 1. uppl., Gleerups utbildning, Malmö, 2013
• Läsövningen

Klimat, klimatzoner och klimatförändringar. Del 2 av 2

I del två är det dags att gå in på klimatförändringarna. Börja med att höra med eleverna om vad de redan vet. Tänk på att ge eleverna tid att tänka innan de ska svara. Mina elevers förkunskaper om detta brukar vara rätt så låga.

Ge ut anteckningsstödet till klimatförändringarna där papperet är uppdelat i fyra fält; orsaker, konsekvenser, lösningar på individnivå och lösningar på samhällsnivå. Det går såklart att låta eleverna dela upp ett uppslag i deras anteckningsblock till detta också. Gå sedan igenom orsaken till klimatförändringarna. Genomgången finns i presentationen ”klimat, klimatzoner och klimatförändringar” som tillsammans med anteckningsstödet finns längst ner på sidan. Se till att eleverna antecknar. Repetera sedan vad eleverna tidigare sagt om hur klimatzonerna skulle påverkas om det skulle bli tre grader varmare. Gå sedan igenom konsekvenserna av klimatförändringarna. Se till att eleverna antecknar. Sedan ser vi  filmen ”Om klimat” från serien ”Banderoll”. Den streamar jag från NE.se. Antar att man behöver ha inloggning för att komma in där.

Jag låter också eleverna läsa om energikällor. Går inte särskilt djupt men vill att de ska känna till fördelar och nackdelar med olika energikällor. De får jobba i grupp och fylla i sin energikälla i en stödmall som finns längst ner på sidan. När de är klara får de presentera sin energikälla för sina klasskamrater som fyller i stödmallen utifrån sina klasskamraters presentation. I presentationen längst ner på sidan finns bilder på varje energikälla som får vara bakgrund vid  elevernas presentation.  Små anteckningar av lärare eller elev på tavlan till varje energikälla kan också vara bra. På slutet får de fundera på vilka energikällor vi borde satsa på.

Låt eleverna fundera på vad vi kan göra på individnivå för att hejda klimatförändringarna. Gör detta gärna utifrån EPA-modellen. Skriv förslagen på tavlan (ett visst sovrande bland elevernas förslag kan behövas) se till att eleverna också antecknar. Läraren kan behöva fylla på med möjliga åtgärder på individnivå och förklarar varför det kan hjälpa. Låt sedan eleverna fundera på vad som kan göras på samhällsnivå, också denna gång utifrån EPA-modellen. Läraren får fylla  på med åtgärder och förklaringar vid behov.

Därefter får eleverna göra en läsövning där de får en text som klippts isär i mindre delar och eleverna ska tillsammans i mindre grupper diskutera sig fram till hur ordningen borde vara. Texten handlar om växthuseffekten och jag har använt mig av den enkla texten om växthuseffekten på NE.se. Poängen med denna övning är att eleverna måste läsa, förstå och tillsammans diskutera innehållet i texten. Jag klipper isär texten och lägger den i kuvert som delas ut till eleverna.

Sedan är det dags för ännu en läsövning. Det handlar om att sammanfatta en text. Här utgår jag från sid 298 och sidan 302 i läroboken. Först modellerar jag utifrån texten under rubriken ”klimatet har alltid varierat”. Jag visar hur man kan tänka när man gör en sammanfattning. Sedan får eleverna sammanfatta texten under rubriken ”En varmare värld”. När eleverna är klara får de läsa upp sina sammanfattningar och därefter visar jag min sammanfattning av texten. Den är ofta rätt så lika elevernas. Texterna och mina sammanfattningar finns i presentationen som finns längst ned på sidan. När jag gör läsövningar har jag ofta fotat texten i boken och klistrat in den i en PowerPoint så att jag enkelt kan visa i texten när vi pratar om den.

Nu börjar momentet lida mot sitt slut. Men det är några övningar kvar. Nästa steg är att titta tillbaka till klimatzonerna så eleverna inte glömmer bort dem. Det repeteras genom att visa upp bilder på vegetation från de olika klimatzonerna. Eleverna får svara på vilken slags vegetation det är och i vilken klimatzon vegetationen finns. Jag ställer följdfrågor om den vegetationen och klimatzonen. Denna repetition finns också i presentationen nedan.

Sedan är det dags att skriva tillsammans. Klassen får komma på ett par orsaker, ett par konsekvenser och ett par lösningar utifrån klimatförändringarna. Detta görs med fördel utifrån kausalanalysmodellen. Sedan skrivs en gemensam text där eleverna får ge förslag på vad som ska skrivas och läraren hjälper till och skriver i ett ordbehandlingsprogram på datorn så att eleverna ser. Fokus är på samband.

Sist om det finns tid brukar jag köra lite frågesport med eleverna. En frågesport som liknar Jeopardy till utseendet men som spelas annorlunda. Frågesporten finns längst ned på sidan. Jag delar upp klassen i grupper på 3-5 elever beroende på hur stor klassen är. Ju fler grupper desto svårare att hantera, men grupperna får inte heller vara för stora för då blir en del elever helt passiva. En grupp i taget får välja ämne och poängkategori men alla grupper svarar skriftligt på ett papper. När alla svarat på en fråga går läraren runt och tittar och de som svarat rätt får poäng. En elev kan användas som poängräknare om det underlättar. Poängen skrivs upp på tavlan. En fråga är en dubbelchans, där får eleverna satsa hur mycket de vill av de poäng de tjänat in. Hur man ska hantera om eleverna väljer dubbelchansen på en gång vet jag inte för det har aldrig hänt trots att jag spelat på detta sätt många gånger i många ämnen. Eleverna tenderar att välja antingen 100 eller 400 i början. När alla rutor är valda är det roligt med en finalfråga som läraren hittar på. Då får eleverna satsa hur mycket de vill av sina poäng. Jag rekommenderar inte att köra med minuspoäng då det kan vara jobbigt om det inte går bra för en grupp och den hamnar på mycket minus.

Sedan är det dags för examination i form av ett prov. Ett exempel på prov jag använt finns längst ned på sidan.

Denna undervisning fungerar bra för mig. Hoppas att ni andra kan ha någon nytta av detta.

Material:

• Mårtensson, Solveig & Lindberg, Lars, Geografi. Ämnesboken, 3. uppl., Liber, Stockholm, 2012
• Klimat, klimatzoner och klimatförändring
• Anteckningsstöd
• Stödmall energikällor
• Frågesport
• Film: Banderoll "Om klimat". Från Ne.se
• Prov

Klimat, klimatzoner och klimatförändringar. Del 1 av 2

Efter att ha skrivit fyra inlägg om stöd i undervisningen tänker jag fortsätta med att ge exempel på hur ett arbetsområde kan utformas där det här stödet finns med. 

I geografi ska vi jobba med klimat och klimatförändringar, ett arbetsområde som är både aktuellt och viktigt. Jag har utarbetat ett arbetssätt som fungerar bra för mig och som är både språk- och kunskapsutvecklande och tänkte dela med mig av det till er som läser. Förhoppningsvis kan det ge er några idéer till er egen undervisning.

Jag kommer att beskriva planeringen i två inlägg där detta första inlägg introducerar arbetsområdet och tar upp planeringen om klimat och klimatzoner. Nästa kommer handla om klimatförändringar och blir mer omfattande i planeringsdelen. Men båda inläggen beskriver tillsammans ett moment där allt examineras ihop.

Jag använder mig av läroboken SOS – geografi ämnesboken från Liber. Jag är inte så bunden vid den ordning läroböckerna tycker att ämnesinnehållet ska komma men plockar texter från böckerna. 

Det centrala innehållet som tillhör detta moment är:

• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.

De kunskapskrav som tillhör detta moment är (utifrån skrivningarna om E):

• Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen
•  Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Jag har skrivit en mycket enkel LPP till det här momentet. Den hittar ni längst ner på sidan.

Men då till planeringen

Fråga eleverna varför vi har olika årstider. Ge dem tid till att fundera och att berätta om sina idéer för resten av klassen. Gå sedan igenom om årstiderna, att det beror på att jordens lutning gör att norra och södra delen av jordklotet får mer eller mindre sol än mitten av jorden olika tider på året. Visa gärna på en jordglob med hjälp av en ficklampa.

Fråga sedan eleverna  varför vi har olika klimat. Låt återigen eleverna fundera och berätta. Dela ut stödmallen om klimat. Gå sedan igenom orsakerna. Jag har valt att ta med; hur solens strålar träffar jorden, närhet till havet, varma havsströmmar och vindar. Det finns också andra orsaker men vi måste göra ett urval och här jag låtit läroboken göra urvalet.

Bilder för att illustrera årstider och presentation om olika orsaker till klimat finns längst ner i inlägget i presentationen ”årstider, klimat och klimatförändringar”. Även stödmallen om olika orsaker till klimat finns där.

När jag tar upp om hur solens strålar träffar jordytan brukar jag lysa på tavlan och rita av ytan som ljuset träffar när jag lyser rakt på och när jag lyser snett. För att illustrera hur värmen från solen sprids över en större yta ju längre norrut eller söderut på jorden strålarna träffar jordytan.

Efter att ha startat undervisningen och eleverna kommit igång med det nya arbetsområdet plockar jag in LPP:n och förklarar för eleverna vad det är vi ska jobba med framöver och hur. Jag tycker att det är en väldigt tråkig start på ett arbetsområde att gå igenom mål och kunskapskrav osv. Därför görs det en liten bit in.

Nästa steg är att gå in på klimatzoner. Presentation om de olika klimatzonerna finns också i presentationen längst ner på sidan tillsammans med en stödmall. Presentationen av klimatzoner börjar med att visa kartan över jorden med de olika klimatzonerna. Berätta att det finns olika zoner på jorden som har liknande klimat och visa hur de fördelar sig över jordklotet. Sedan kommer presentationerna av klimatzonerna. Inför varje klimatzon finns en kartbild och bilder på vegetation och djur från klimatzonen. Inför varje klimatzon frågar jag eleverna om de vet vad vegetationen och djuren heter. Tänk att vänta några sekunder efter att du ställt frågan så att alla elever hinner tänka efter.

Efter att de två första klimatzonerna förklarats får eleverna fundera på hur klimatzonerna skulle påverkas om det skulle bli tre grader varmare (det måste förtydligas för dem att det är en stor förändring). Detta kan med fördel göras i form av EPA där eleverna först får fundera själva, sedan med en klasskompis och sedan i helklass.

Därefter gås de två sista klimatzonerna igenom och eleverna får återigen fundera på hur de skulle påverkas om det skulle bli tre grader varmare.

När alla klimatzonerna gåtts igenom frågar jag eleverna om de har någon egen erfarenhet av någon av klimatzonerna. Om eleverna kommer från olika delar av världen finns en god chans till det. Låt eleverna berätta och ställ följdfrågor när det passar för att få längre och mer svar. Om de inte har egen erfarenhet kanske de har sett filmer eller läst böcker som utspelar sig i någon av klimatzonerna. Tänk även här på att låta eleverna tänka en liten stund innan någon får svara.

Till sist får de göra en övning där de ska skriva påståenden till lärobokstexten om klimatzoner. Påståenden som kan vara sanna eller falska. Klassen delas upp i grupper och får varsin klimatzon. Jag delar upp den tempererade zonen i två eftersom det är så mycket text om just den. Om klasserna är stora kan uppdelningen behöva göras på annat sätt t.ex. att två grupper skriver påståenden till samma text. När eleverna gör detta i grupp måste de prata med varandra om texterna och diskutera kring innehållet för att komma fram till vilka påståenden de ska skriva ner.Ta in påståendena och renskriv dem och låt eleverna svara på dem nästa lektion som en slags repetition och koll på att eleverna har förstått.

Material:

• Mårtensson, Solveig & Lindberg, Lars, Geografi. Ämnesboken, 3. uppl., Liber, Stockholm, 2012
• Enkel LPP
• klimat, klimatzoner och klimatförändringar
• Orsaker till olika klimat
• Klimatzoner