Två lässtrategier jag ofta använder

Jag ska beskriva de två lässtrategier som jag oftast använder i min undervisning just nu. Exemplen i texten är från SO men kan anpassas till alla ämnen.

En strategi som är relativt enkel att göra och som jag märker att eleverna tycker om är en strategi som kan kallas ”Ställa frågor till rubriker”. I en lite annan variant kan den också kallas ”Förutsäga texten utifrån rubriker". Som ni förstår är det rubrikerna som är viktiga. Det som den här strategin gör är att den aktiverar elevernas förkunskaper innan de läser texten, vilket är viktigt för att eleverna ska få en bra förståelse. Att ställa frågor eller förutsäga vad som kommer att komma i texten utifrån rubriker är något som vana läsare gör automatiskt. Ovana läsare måste lära sig detta.

I den första varianten, ”Ställa frågor till rubriker” börjar läraren med att presentera rubrikerna för eleverna. Jag brukar göra det i en Powerpoint, men det går förstås alldeles utmärkt att också skriva rubrikerna på tavlan. I detta exempel utgår jag från ämnet geografi och momentet Hållbar utveckling.

Eleverna har i det här läget inte tittat på texten i sina böcker än. De får utifrån rubrikerna ställa frågor som de tror att brödtexten kommer att svara på. Exempel på frågor kan vara: Vad är global uppvärmning och växthuseffekten? Varför har klimatet alltid varierat? Hur kommer vi att påverkas av att det blir varmare?  De frågor som eleverna ställer skriver läraren in i fältet bredvid frågan så att alla kan se dem. Tanken är att eleverna ska börja tänka kring ämnet innan läsningen. När vi läser en text med eleverna ska inte ämnesinnehållet vara helt okänt för dem. Därför ska detta inte göras precis i början av ett moment utan när de lärt sig en del. Det gör också att frågorna blir bättre.

Min upplevelse av den här strategin är att eleverna blir mer engagerade i texten. De blir intresserade av att se om de får svar på de frågor de ställt. När eleverna är intresserade av texten ökar såklart deras engagemang och därmed deras förståelse.

Om eleverna redan har en hel del kunskap om det ni ska läsa om föredrar jag en variant av strategin. Då får de inte ställa frågor till rubrikerna utan de får försöka förutsäga vad som kommer att stå i texten. Arbetsgången är likadan, de får bara se rubrikerna och förutsägelserna skrivs på tavlan. Min erfarenhet är att grupper som fått en hel del undervisning om ämnet säger fler och mer avancerade saker är vad som faktiskt står i texten. Det är samma effekt här. Eleverna blir mer intresserade av texten.

Detta är en effektiv och enkel lässtrategi. Eleverna förstår den på en gång och vi lärare kan snabbt förbereda den.

En annan strategi som jag använder en hel del idag är inte lika lätt. Det anses vara en av de svåraste lässtrategierna och därför är urvalet av text mycket viktigt. Jag talar om att göra sammanfattningar av text efter läsning. Det är en svår konst att göra bra sammanfattningar. Därför finns det några viktiga saker att tänka på för att det ska bli ett bra resultat.

För det första måste vi lärare vara tydliga med syftet med läsningen så eleverna får hjälp med vad i texten som är viktigt för just det sammanhang de befinner sig i nu. För det andra måste texten väljas med omsorg. De ska inte sammanfatta texter om ämnen de inte känner till. Ju mer de känner till ett ämne desto mer avancerade texter kan användas. För det tredje måste vi lärare modellera hur vi gör en bra sammanfattning. Vi måste visa hur vi tänker när vi gör urvalet.

Den senaste sammanfattningen en klass fick göra handlade om utbud och efterfrågan. Jag hade under lektionen gått igenom vad begreppen betyder och förklarat hur det påverkar prisbildningen. De fick också göra en uppgift där de utifrån exempel fick fundera på hur priset påverkas på svenska tomater – t.ex. om det blir dåliga skördar i Sverige. Sedan visade jag en bild på en del av texten i boken, visade hur jag tänker när jag gör en sammanfattning och visar också min sammanfattning.

• Andersson, Ulla M., Ewert, Per & Hedengren, Uriel (2012). Samhälle. Ämnesboken. 3. uppl. Stockholm: Liber. Sid 244

När personer, företag eller länder vill handla med varandra möts de på en marknad för att bestämma ett pris som både köparen och säljaren tycker är bra.

Efteråt fick eleverna läsa och sammanfatta en annan text (rubriken nedanför). När de var klara fick de jämföra sin text med en klasskompis och ändra i sin om det gjorde den bättre. Sedan var det dags för redovisning och några av eleverna fick läsa upp sin text för klassen.

• Andersson, Ulla M., Ewert, Per & Hedengren, Uriel (2012). Samhälle. Ämnesboken. 3. uppl. Stockholm: Liber. Sid 244

När eleverna redovisat visar jag min sammanfattning. Elevernas lösningar blir förhoppningsvis (och rätt ofta) ganska så lika min vilket blir en bekräftelse för dem att de kan. De nämner oftast varken potatis eller ris utan håller sig till det texten vill få fram.

Lässtrategier del 2

I den andra delen av lässtrategier tänker jag endast ta upp en strategi och den handlar om vad vi kan göra innan vi läser med eleverna. Men den kräver ett visst utrymme för att förklaras. Den här strategin ska lära våra elever att göra något som vi vana och goda läsare gör automatiskt.  Strategin heter THIEVES och är en akronym som förklaras nedan. Strategin används för att förbereda elever inför läsning genom att ta plocka ut ledtrådar (stjäla information) om vad texten kommer att handla om. Detta görs strukturerat i följande ordning:

Title	Titta först på titeln på texten ni kommer att läsa	Vad vet de redan om ämnet? Vad tror de att texten kommer att handla om?
Heading	Läs alla rubriker	Vad tror de att texten kommer att handla om utifrån rubrikerna?
Introduction	Läs introduktionen till texten	Kan eleverna redan något om detta?
Every first sentence in paragraph	Läs första meningen i varje stycke	Vad tror de att texten kommer att handla om utifrån de första meningarna i varje stycke?
Visuals and vocabulary	Titta på bilder och läs bildtexterna. Titta på eventuella modeller, kartor, grafer m.m. Finns det ordförklaringar i marginalen och ord i fet stil i texten?	Vilken information kan de få från bilder, ord i marginalen m.m? Förstår de de fetstilade orden i texten?
End of chapter questions	Om det finns frågor i slutet så läs dem	Vilken information tycker frågorna är viktiga?
Summary	Läs sammanfattningen om det finns en sådan	Förstår de sammanfattningen? Känner de igen informationen?

Gå igenom del för del och för ett samtal med eleverna om vad de ser. Alla delar kommer inte att finnas med i texten. T.ex. så finns det inte alltid frågor i slutet av texten eller en sammanfattning. Då hoppas man såklart över de delarna.

Ska denna strategi följas precis som det är tänkt ska du som lärare först modellera strategin med en annan text innan ni ger er på den text ni ska läsa. Mina erfarenheter av den här strategin är att det tar lite tid att gå igenom alla delar. Detta kan lätt göra att eleverna börjar tröttna och tappa fokus om det först ska gås igenom en modelltext därför väljer jag att gå till den egentliga texten på en gång. I början måste du som lärare styra mycket och visa hur de ska göra. Men om de får använda den här strategin några gånger kan eleverna bli mer självgående.

Min erfarenhet av THIEVES är att den verkligen hjälper eleverna att förbereda sig för sin läsning. Genom att de får inblick i innehållet i texten innan läsningen och de får fundera över innehållet och aktivera sina förkunskaper är det lättare för dem att ta till sig och förstå texten.

Men den här strategin är också viktig av en annan orsak som jag tog upp i början. Det är för att det strategin vill är att eleverna ska göra är något som vi vana och duktiga läsare redan gör automatiskt. Vi som är vana läsare tittar ofta igenom texten innan vi läser för att bilda oss en uppfattning om den. En ovan läsare måste lära sig att göra det vi redan automatiserat. Genom att lära sig denna strategi kommer eleverna att kunna använda den vid framtida egen läsning och få chansen att lyckas bättre.

Lässtrategier del 1

Efter att ha läst en termin på Skolverkets fortbildning Läslyftet, som är det mest gedigna fortbildning jag gått på, har min kompetens kring lässtrategier ökat markant. Om ni inte är en del av Läslyftet ta upp det mer er rektor. Det får ni inte missa.

Jag undervisar på introduktionsprogram med främst nyanlända elever (mindre än fyra år i Sverige) och deras svenska har inte utvecklats så långt än men deras mål är att komma in på nationellt program nästa läsår. Därför måste alla ämnen arbeta för att förbättra deras språk och deras läs- och skrivförmåga. Så goda lässtrategier är mycket viktigt. Efter att PISA visat att de svenska eleverna läsförståelse har försämrats överlag är detta också angeläget för alla.

Grundläggande är att eleverna måste veta syftet med läsningen. Varför ska de läsa texten? Beroende på syftet så är det olika saker i texten som är viktiga och vet de syftet vet de vad de ska fokusera på. Det gör att eleverna får ut mer av läsningen. En annan grundläggande sak är att eleverna behöver ha förkunskaper om ämnet de ska läsa om för då är det mycket lättare för eleverna att ta till sig texten. Detta är ett misstag jag ofta gjort tidigare med mina klasser då jag t.ex. läst en text som introduktion till ett nytt moment. Det har jag nu slutat med och väntar med läsning till eleverna fått viss kunskap om ämnet. När själva läsningen ska göras är det viktigt att innan aktivera de förkunskaper eleverna fått. Det kan göras på olika sätt som att:

• På något sätt repetera ämnesinnehållet som är nödvändigt för att förstå texten.
• Höra elevernas personliga upplevelser om det texten handlar om.
• Låta eleverna göra förutsägelser om vad de tror att texten kommer att handla om utifrån t.ex. rubriker och bilder.
• Låt eleverna fundera på vad de redan vet om ämnet och sedan vad de vill veta om ämnet. Efter läsningen kan de fylla på med vad de har lärt sig.

Det viktiga är att eleverna får bearbeta det de redan kan så de kunskaperna är framtagna i minnet innan läsningen börjar.

En ytterligare strategi efter att förkunskaperna är aktiverade är att berätta de viktigaste sakerna som kommer fram i texten innan läsningen påbörjas. Då är det lättare för eleverna att hänga med och ta till sig innehållet.

De strategier jag beskrivit hittills passar också in på filmvisning för att få ut så mycket som möjligt av den.

Eleverna måste också lära sig att inte fastna vid svåra ord utan att kunna ta sig vidare. Detta kan vi lärare arbeta med genom att öva eleverna på att slå upp, förstå genom sammanhang och analysera ordets delar.

• Att slå upp ordet gör många elever redan utifrån min erfarenhet. Men det är värt att påminna dem om det.
• Men det tar lång tid att slå upp alla begrepp de inte förstår och därför är det viktigt att eleverna övar på att förstå begrepp utifrån de sammanhang de står i. Detta är något som vi måste visa hur vi gör. Modellera inför klassen hur vi gör när vi förstår saker utifrån sammanhanget.
•   Att analysera ordets delar är också ett sätt. Speciellt sammansatta ord kan vara svåra och då är det bra att veta att de flesta av våra sammansatta ord ska läsas bakifrån för att förstås. T.ex. så är båtbrygga och badbrygga båda bryggor som det står i slutet på det sammansatta ordet, men de har olika användningsområden som förklaras av det främre ordet.

Genom att jobba med lässtrategier med eleverna kommer de att lära sig mer eftersom de kan ta till sig mer av läsningen. Men de kommer också att lära sig strategier som de har användning av när de sedan ska läsa på egen hand.